Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god.

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god.

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från Psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med Psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med Psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med Psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

Bakgrund: I dagsläget beräknas 20 miljoner människor vara på flykt världen över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehållstillstånd gällande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska händelser i hemlandet, såsom krig och våld vilket kan förändra deras psykiska hälsotillstånd. Syfte: Att belysa barns psykiska hälsotillstånd efter flykt från krig och våld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.

Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet ärdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor är i en unik position för att hjälpa kvinnorna med anpassningen till de förändringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förändring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva veten¬skapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvär, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med Psykiska problem. Det krävs bl.a.

BakgrundInom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

Syftet med detta projekt är att söka samband mellan psykisk besvär och BMI, Body Mass Index hos ungdomar. Till underlag har legat en hälsoenkät som varje elev på två gymnasieskolor besvarat vid skolstart samt information om deras vikt och längd. Sammanlagt har 846 elever fullständig information. Om eleven i hälsoenkäten uppgett att de har ett eller flera av symptomen av psykiska besvär, här definierat som återkommande huvudvärk, återkommande magbesvär, återkommande oro eller ängslan, återkommande sömnsvårigheter, nedstämdhet, mindervärdeskänslor, ätstörningar, brist på energi eller svaghetskänslor, koncentrationssvårigheter eller hopplöshetskänslor, har de klassificerats som elever med psykiska besvär.Resultatet visar att psykiska besvär klassificerats hos 73 % av eleverna. Det största antalet elever med psykisk besvär ligger inom gränsvärdena för normalvikt, cirka två tredjedelar.

Bakgrund När offer för samhällsvåld söker vård på akutmottagningen tenderar deras psykiska besvär att inte uppmärksammas. Dessutom uppger sjuksköterskor att de känner sig dåligt förberedda och outbildade om samhällsvåld. Syfte Att belysa upplevelser och dessa psykiska konsekvenser hos personer som utsatts för samhällsvåld. Metod Systematisk litteraturöversikt över aktuellt kunskapsläge genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat Negativa upplevda känslor och konsekvenser för patientens fortsatta liv var frekvent förekommande bland offer för samhällsvåld.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med äldres psykiska ohälsa samt hur biståndshandläggare kan tillgodose äldres psykiska behov. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fyra biståndshandläggare och två metodutvecklare. Resultatet av vårt insamlade material valde vi att analysera med hjälp av ålderism och rollteorin. Vi gjorde även en jämförelseanalys där vi gjorde jämförelser dels inom materialet men även jämförelser med tidigare forskning samt litteratur. Vår studie visar att biståndshandläggare arbetar med äldres psykiska ohälsa på olika sätt beroende på hur långt de väljer att dra sitt handlingsutrymme.